Emmausmaltid

Ikonostasion

Världens största sortering av Ikoner

Tillbaka till Om ikoner...

Den he(m)liga måltiden och Emmausmåltiden

Emmausmåltiden

6x9 cm

2741

10x14 cm

4680

14x20 cm

7000

20x26 cm

9234

30x40 cm

1086

Nattvarden

4x5 cm

11260

6x9 cm

2443

10x14 cm

4669

14x20 cm

6741

20x26 cm

8961

60x85 cm

1104

Två ikoner med till synes samma motiv.

Den Heliga Måltidens instiftelse be-skrivs i stadsmiljö, Jerusalem, "i den övre salen".

(Luk 22:10-12) Kristus och de tolv är samlade runt bordet, som är dukat som vore det ett altare: bröd, vin och vatten och ljus. Där finns också "spjutet" med vars hjälp man i den ortodoxa liturgien delar brödet. Kristus delar brödet åt var och en, St Johannes lutar sig mot Herrens bröst och Judas tar brödet som ska doppas i skålen (Matt 26:23). Alla samtalar ivrigt med varandra: "Inte är det väl jag som ska förråda Herren?" Kristus är klädd som konung, glorian markerar: Han är "ho ån", den som är, dvs Gud. Hans Ord "Detta är min kropp...Detta är mitt blod" (Mark 14:22-25) förklarar vad som ska hända den närmaste dagen: Hans korsfästelse och frivilliga offer, som Han bär fram till Fadern för att vi skall räddas från dödens makt. "...med döden besegrade Han döden...", som man sjunger i den ortodoxa påsknattsliturgien.

Bröd som bryts vittnar om död, delande och liv. Lärjungarna/Apostlarna förstod antagligen väldigt litet av det Kristus sade, men Han involverade dem ändå i det som skulle ske. På ett liknande sätt blir också vi indragna - vi står också inför ett mysterium var gång vi deltar i Måltiden/Eukaristien och blir inbjudna att dela med oss till varandra. Apostlarnas uppgift blev ju - och är - att dela denna måltid med människor i hela världen: "Drick av den alla" (Matt 26:27), "Gå ut i hela världen..." (Matt 28:16-29)

Lärjungarna - Lukas och Kleopas - som var på väg till Emmaus (luk 24:13-35) - kanske hade de varit med i "den övre salen". Det är i vilket fall först när Kristus bryter brödet som de verkligen känner igen sin vandringskamrat. De båda lärjungarna ser litet frågande men samtidigt häpet på Kristus, som strax efter försvinner ur deras åsyn (Luk 24:31). Episoden om Emmausmåltiden kan ge oss stöd i vår tro på Herrens verkliga närvaro "där två eller tre är församlade". Den ger oss också en möjlighet att se betydelsen av delandet och offret, dvs frambärandet. Efter Kristi mönster blir vi delaktiga i delandets mysterium, för där vi delar, där blir Kristi väsen synligt. ( 1 Kor 10:16; Apg 2:42). Det finns en tom plats vid bordet – det är betraktarens plats.

Tomas Wettermark, pilgrimspräst